SOS Kränkning

http://www.tv3.se/?option=com_content&task=blogcategory&id=1672&Itemid=1726

Man behöver inte genomföra ett regelrätt samlag för att göra sig skyldig till sexuella övergrepp mot barn. Det räcker enligt lagen att man exempelvis har rört barnets könsorgan eller tvingat barnet att röra den vuxnes könsorgan. Går det bara att bevisa så åker man dit.

Raka vägen i fängelse utan att passera gå.

Man behöver inte heller dra ner byxorna på en unge för att utsätta barnet för grova kränkningar. Det är mycket sorgligare än så.

Ikväll är det dags för andra avsnittet i TV3-programmet SOS familj.

Hillevi Wahl skriver så här om det programmet:

http://www.metro.se/se/article/2008/10/14/10/1714-45/index.xml

"Första avsnittet visade en familj med en tolvårig flicka och hennes bror som hängdes ut helt urskiljningslöst. Flickan filmades när hon sov och när hon vaknade, när hon fick sina utbrott, när hon skrek och brottades med sin mamma, när styvpappan hånflinade – och när hon bröt ihop och grät. Hon filmades när hon sökte tröst utan att få det – och när hon höll en kudde för ansiktet eller drog täcket över huvudet för att slippa bli filmad.

Hon är tolv år. Tolv!

Och när hennes mamma sa att hon hatade sin dotter – och tv-teamet dessutom körde det i repris – var jag tvungen att stänga av, så illa berörd blev jag. Tänk, att få se sin mamma säga att hon hatar en på tv."

Familjerna i SOS familj behöver hjälp. De behöver råd och konkret vägledning. En desperat förälder är inte nödvändigtvis en dålig förälder. En förälder som gör fel, säger fel saker, kan också lära sig att göra rätt.

De här familjerna har vänt sig till TV3 för att få hjälp. Det gör mig mycket beklämd. För den här typen av problem ska inte under några omständigheter lösas i tv. Inte i tv. Det spelar ingen roll vilken uppföljning TV3 kan stå till tjänst med, det spelar ingen roll om barnen blir mer lätthanterliga lagom till programmets slut och det spelar minst av allt roll att föräldrarna har varit så desperata att de har bett att få medverka.

De här konflikterna ska inte skötas på bästa sändningstid.

Jag vet egentligen inte vad som gör mig mest uppgiven: att se TV3:s program eller att konstatera att den hjälp som de här familjerna behöver inte finns tillgänglig, att de lämnas ensamma, att de lämnas över till TV3, till och med i Sverige – ett föregångsland för barns rättigheter.

Men jag vet en sak: det spelar ingen roll hur "bra tv" det här må vara enligt någon mall som går ut på att om tittarna reagerar då har man lyckats – oavsett hur man har gjort och oavsett till vilket pris. Det spelar ingen roll. Att förnedra barn på det här viset borde falla under allmänt åtal.

Raka vägen i fängelse TV3, utan att passera gå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *