Cellofan och Brasilian wax

Spa-dagen var en av alla fina julklappar jag fick av min man. Det var inte dumt alls. Jag tränade lite, åt lunch, blev masserad och somnade under ansiktsbehandlingen. Egentligen skulle jag ha fått något som kallades för Aroma wrap och som innebar att jag skulle bli insmetad med olja och inlindad i cellofan. Men de senaste dagarnas intensiva Dexter-tittande gjorde att det kändes (vad ska vi kalla det för?) lite omysigt att ligga på en brits med plastfilm runt hela kroppen, så jag bytte Aroma-wrapen mot lite mer traditionellt knådande.

Jag gillar Spa. Skönhetsbehandlingar får mig på gott humör. Det är något med ljuden, ni vet det där klickandet från pumpflaskorna och de där smask-ljuden från alla olika krämer. Visserligen blir jag alltid djupt kränkt på olika sätt ("Herregud, vilka EEEEENOOOOORMA porer") och uppläxad ("Du måste lära dig att RESPEKTERA din hud, annars kommer din hud ALDRIG respektera dig") och så har jag lite svårt för att vara avklädd med de här unga, sammetshyade skönhets-TERAPEUTERNA, men på det stora hela gillar jag det.

Kanske hjälper det att hela idén är så i djupet knasig. Spa får mig att återfå tron på mänskligheten. Jag menar, vem kan misstro den varelse som kommit på tanken att ta 500 kronor för att smörja in folk med salva och säga att det balanserar negativa själsliga och emotionella tillstånd. Det är klart att jag betalar för det. Nästan hur mycket som helst. Vilken förtröstan! Mina ögon tåras vid blotta tanken.

När jag kom hem från spa-behandlingen kunde jag läsa på svd.se att lågkonjunkturen gör att folk sparar in på Brasilian wax. Då blev jag ännu gladare.

Äntligen är jag före min tid!

Inte för att jag vill spara pengar (och antagligen är detta lite på gränsen till vad ni vill veta om mig) men mitt könshår på den brasilianska sidan av min lekamen är lika jungfruligt orört som den mest obesökta regnskog.

Aldrig någonsin skulle jag låta någon främmande kvinna som inte ens är kär i mig, sära på de där två grejorna som döljer det utrymme som aldrig ser solens strålar. Aldrig. Jag tycker det är plågsamt nog att göra framsidan. Hu. Dessutom gör det ondare att vaxa bikinilinjen än att föda barn. Jag vill inte tänka på vilka smärttrösklar som måste överbryggas för att få en hårlös baksida. Kanske är det att jämställa med en sätesbjudning? Att det är fysiskt plågsamt att hälla flytande vax på människokroppen och sedan slita bort den igen (alternativt doppa valda kroppsdelar i kokande olja) det visste redan 1200-talets inkvisatorer. Det är obegripligt att folk utsätter sig för det frivilligt. Obegripligt. Lågkonjunktur eller ej.

brasiliens-flagga copy.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *