Vem fan orkar vara spontan?

Christophe och jag är bjudna på fest. Värden är en av alla dessa italienare som befinner sig i de yttre utkanterna av vår bekantskapskrets och han beklagar sig i inbjudan över att han saknar de spontana Brysselfesterna han brukade gå på. Så han vill återinföra den glädje det innebär att kasta sig iväg på ett riktigt spontant kalas och har därför bestämt sig för att organisera en fest.

Om drygt en månad. I Venedig. Och det är naturligtvis maskerad.

Jag känner alltså inte den här människan (som uppenbarligen bjuder sina allra närmsta, fyrahundra vänner på fest) speciellt bra, men han och jag verkar ha fundamentalt skilda uppfattning om spontanitet.

Låt oss göra ett tankeexperiment. Låt oss inleda det tankeexperimentet med att jag och min man samstämmigt tjuter av spontan glädje när vi läser den här inbjudan och därför lika spontant och glädjestrålande tackar ja till den här festen. Vad måste vi då göra? Innan det spontana äventyret kan börja på riktigt liksom?

Först. Boka flygbiljett till Venedig och hotell på plats. Under carneval-helgen, som är en av Venedigs mest besökta på året. Fundera en stund på det här. Och när ni har gjort det kan ni försöka fundera en stund på ungefär vad den kan kosta att åka till Venedig under carneval-helgen och bo på hotell. Fundera på en hutlös summa, dubbla den, dubbla den igen och jag är beredd att lova att det inte ens kommer i närheten…

Sedan. Måste vi hitta barnvakt åt våra tre vackra barn. Hela helgen.

Och slutligen. Måste jag hitta UTKLÄDNINGSKLÄDER till två stycken medelålders, lätt överviktiga jurister som antagligen kommer att vara på väg tillbaka till hotellet innan italienarna har börjat på sin andra förrätt (dvs redan vid midnatt).

Är det någon som förstår spontaniteten i det här eländet?

För personligen är de enda spontana festerna jag kan komma ihåg från min ungdom de där som gick ut på att två korridorer gick ihop och kokade sönder lite spaghetti som man sedan dränkte i smör och ketchup och åt direkt ur kastrullen när man kom hem från den vanliga nationsrundan.

Det var spontant. Och kul har jag för mig. Dessutom slapp man klä ut sig.

carnevalstart.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *