Elektra has left the building

Nu har jag förlorat den sista.

Alla mina barn har varit mycket mammiga, på gränsen till påfrestande efterhängsna. Det har varit underbart. Jag har älskat varje liten sekund av den oblyga kärlek som bara en trött och hungrig ettåring kan bistå med. Men säg den lycka som varar. Efter några år, någonstans mellan två och fyra, har mina döttrar så småningom drabbats av Förälskelsen. Till Mannen i familjen, d v s deras tankspridde far och min oduglige make. Och jag har låtsats att jag tycker att det har varit charmigt, ibland har jag också påstått att det har varit lite skönt. Naturligtvis har jag kunnat ljuga så otvunget för att jag vid de här tillfällena har haft en annan morsgris att amma och byta blöjor på. Jag har alltså kunnat dölja min besvikelse i en och annan talkad bebisvalk och dämpa min separationsångest genom att bära en extra stor behå med luckor på framsidan. Och har inte det räckt har jag berusat mig genom att lukta på den där fantastiska smörkoleandedräkten som en liten bebis har. Hormonell förträngning kanske det kallas, ack, så ljuvligt det är.

Men nu är jag ensam. Helt ensam. Treåringen vägrar att låta någon annan än pappa göra välling. "Viiiilll INTE HAAAAAA mammas välling!" Hon ska sitta i pappas knä och äta frukost ("Viiiiill INTE HAAAA sitta brevi mamma!") och när jag i morse bar henne till badrummet fick hon syn på sin nakne pappa som klev ut ur duschen. Då vred hon sig ett halvt varv, la sin lilla fuktiga handflata på hans bröst och i slowmotion lät hon sig falla in i Mannens öppna armar. Och där låg hon, med slutna ögon och näsan i gropen under hans ena nyckelben. "Vill ha. Vill ha bara pappa…"

Visst. Jag är inte dummare än att jag fattar att det inte har med mig att göra. Vi behöver alla ta oss igenom våra grekiska gudar och österrikiska drömtydare.

Men Jag då? Ska det verkligen vara slut nu?

Jag har sagt det förut, men det har minsann inte hjälpt.

"Vill inte ha medelålder och lugn och ro. VILL HA EN SON!"

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.