Jamenvisstärjagupprörd…

 …för att Barack Obama har fått fredspriset, det förstod säkert ni som känner mig vid det här laget. Så här säger Åsa Lindeborg på min nya favoritblogg på Aftonbladets kultursida:

"Man kan beundra Barack Obama för mycket, men knappast för hans fredsaktivism.
Samtidigt som han drar tillbaka trupperna i Irak (det vill säga, han lämnar över kriget till privata bolag och deras knektar), trappar han upp kriget i Afghanistan.
Inte heller tyder det på något fredligt sinnelag, att hjälpa Israel att stoppa Goldsteinrapporten från att komma upp i FN – en oberoende undersökning om Gazakriget, tung nog att för första gången kunna ställa Israel inför krigsförbrytartribunalen i Haag."
Jo, jo. 

Men. En tanke föds. Möjligen skulle Svenska Akademin dra lite lärdom av våra grannar norrmännen. För tänk vilka möjligheter som öppnar sig för en relativt nydebuterad, enkel underhållningsromansförfattare: bara man PRATAR tillräckligt pretentiöst om det man föreställer sig att man ska åstadkomma i framtiden så kan man få priset. Det är ju lysande. Jag ska snart skriva en hisnande Att-göra-lista och skicka till Englund.

För uppriktigt sagt. Är det så mycket värre att ge fredspriset till en president som krigar än att ge litteraturpriset till en oläslig författare?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *