Hade Camus rätt?

A pro på Sisyfos… Camus menade i sin betraktelse om självmord att man måste föreställa sig Sisyfos lycklig (ursäkta förenklingarna här, men jag ska snart vara på lunch och måste fläta tre flickhår i strama, men ändå avslappnade flätor)…

Vad jag tycker om det? Tja, denna evighetsdans som är livet… lycklig och lycklig… jag vet inte jag… räcker det inte med att föreställa sig Sisyfos som väldans välsminkad? 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.