Måndag, vår och adverb

Det är två dagar kvar på tjejernas sportlov och både min man och jag roar oss med småbarnsföräldrarnas variant på chicken race. Ni vet, båda försöker att låtsas som ingenting, jobba koncentrerat trots koja under skrivbordet, krig om rätten till just den barbiedockans oskuld och jag-förståååååår-inte-kan-nååååååågon-hjälpa-mig-jag-haaaaaatar-läxor.

Den som först bryter samman kommer att få städa upp/klä på/leka kafferep/ta ut de små människorna på promenad.

Jag förlorar jämt. 

Men innan jag bryter ihop läser jag skrivregler på nätet. Skrattar högt. 

Helen Dunmore säger:

If you fear that taking care of your children and household will damage your writing, think of JG Ballard.

(Ballard är mannen som uppfostrade sina tre barn själv efter att frun dog. Att notera är naturligtvis att Dunmore väljer en man och inte en av historiens massiva antal kvinnor som uppfostrat barn och samtidigt konstnärat sig. Elsa Beskow: Vartannat år en bok, vartannat år ett barn.)  

Men roligast (och kanske mest användbart) är ändå Doyles första råd:

Do not place a photograph of your favourite author on your desk, especially if the author is one of the famous ones who committed suicide.
Nu slog någon ihjäl någon. Vi hörs. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.