Att provocera

Jag somnade med huvudvärk i går. Tänkte på många lyckligt lottade människor som haft så mycket tid och råd, villa och volvo, att de måste ta livet av sig. 
 
Sedan tänkte jag på att det ses som en stor journalistisk egenskap "att provocera". Det spelar inte så stor roll vad man provocerar fram, bara man provocerar.

Något måste ha gått fel, möjligen är det ett skvalp efter den nya våg av journalistik som började ifrågasätta makten, våra inlärda beteenden, normer och institutioner. En möglig rest efter alla de saker som är kärnan av det som är journalistik. 

 
Provocera för provocerandets skull. Det känns fånigare än att stoppa en spegel under någons kjol för att se trosorna. Tufft? Bryr man sig inte om konsekvenserna är man modig, oavsett vad konsekvenserna råkar vara. 
 
Varför känns det som om allt fler journalister har missförstått grundtanken? Konsekvenserna ska väl vara att med provocerandet provocera fram något önskvärt? Jag säger inte att det ska måste vara seriöst, att det måste vara "min humor". Jag säger inte att det "önskvärda" måste överensstämma med mina önskningar, men det ska väl ändå överensstämma med skribentens? 
 
I stället verkar allt fler journalister sitta med sina texter på precis under tvåtusen tecken och tänka att nu har jag skrivit ytterligare en grej om smink/kändisar/konsumtion/de-jävlarna-ska-döden-dö och nu måste jag knorra till slutet lite, få till en rubrik kanske, jag tror jag säger något riktigt elakt. Vad nyskapande!
 
Jag vet inte när provocerandet i sig blev det enda som fick vara kvar efter dagspressens stora besparingar, att journalisten på något vis tror att "om läsaren inte kan bli arg på det jag säger kan jag åtminstone göra henne arg på mig". 
 
Dumheter drar läsare? Är det så enkelt? Jag vet inte. Antagligen. 
 

Jag går in på dagens Aftonbladet.se för att hitta exempel på dumheter. Jag tappar entusiasmen. Förstanyhet är att den framgångsrike skådespelaren Emil Forselius, 35 år gammal och nybliven pappa har tagit livet av sig. 

Den artikeln behöver ingen knorr. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.