Om isbjörnar och pälskragar

I går åkte barnen och jag med min florentinska favoritmamma och hennes barn till djurparken i Pistoia för att svalka av oss i sällskap med sorgsna isbjörnar i alldeles för små burar. 

"Dina barn är så chica" sa favoritmamman och svepte med handen mot min mellandotter som hoppade framför apburen iförd chanelhatt och silversandaletter med swarovskijstenar och den yngsta som slog hennes son med sina nya knallrosa solglasögon, perfekt matchade med den svagt blommiga klänningen från Ralph Lauren. 

"Åh, nej", sa jag genast och skämdes som en riktig brommamamma. En sak är att ungarna har kläder som tillverkas av barn som svälter, en mycket viktigare sak är att man inte har behövt betala fullt pris för dem. "Min yngstas kläder är allesammans ärvda av min kompis S som har två tvillingdöttrar och mellandottern har ärvt allesammans av Christophes guddotter. Eller hur?", sa jag och tittade vädjande på den uttråkade äldsta dottern. "Allt Nora har kommer från Chiara och allt Bea har är sånt som Emma och Gaia vuxit ur?"

"Mmm", svarade den äldsta. "Och alla mina kläder kommer från Zara."

pincopallino.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.