Babyblues

Nu har jag gråtit, till Dawits dotters tårar, för att Sandra är så jävla bra, för att jag äntligen är hemma i Bryssel igen. Efter lunch kröp jag ihop i fosterställning i sängen och grät lite till. Sedan sov jag. Nu är det lite lättare att andas.

Jag har väl babyblues, antagligen. Ni vet, på tredje dagen, när huden är avskrapad, hjärtat blottlagt och ingenting finns kvar. Förutom denna obeskrivliga rädsla att man ska göra fel, eller att man ingenting kan göra.

Det är en jävla sysselsättning det här författandet. Först mår man dåligt och efter en kort period av eufori och odödlighet mår man lite sämre. Utelämnad till tyckare som inget tycker. Och vad ska jag göra åt det? Börja skriva på nästa naturligtvis.

12 reaktioner till “Babyblues”

  1. Jag gillade också att ha dig i Sverige. Who needs Bryssel anyway?

    Och Malin, var inte liten. Det finns ingen anledning. Din blogg, din bok, ditt tal på festen, kvällen hos mig – du är fantastisk! Men lite liten kan du vara, sådär lagom så att du blir ompysslad för det är du värd.

    Och jag håller med. Sandra är så jävla bra. Så jävla bra.
    KRAM alla.

    Ja Simona. Du är också så jävla bra!

  2. Vet inte ens var Bryssel ligger. Vad kan man äta där? Vad finns att se? Är allt grått och regnigt?

    Men om jag får lämna man och barn hemma – lite Lena Anderssonskst/Maria Svelandskt sådär – så kommer jag gärna. Skrivträff? Hm?

    Men ligger verkligen Bryssel på vägen till Jersey?

  3. Typ. Vet inte riktigt hur de körde. Jag var 14 och kysste en lite äldre kille mest hela vägen. Förresten, det var inte på väg till Jersey, det var på väg till engelska fastlandet. Men det måste ha varit typ samma väg. Och då måste jag ha varit 13.

  4. Kikade just in på FB och en av tjejerna som var hos mig i måndags på bokkväll skrev i sin status:
    ”har sovit halva dagen och nu är det dags att gå och nanna igen. Ska bara läsa lite lite till av Malin Persson Giolito. Rekommenderas verkligen!”

  5. Moi? Jag blandar inte ihop Bryssel. Jag såg en kissande fontänkille. Det är väl Bryssel? Sedan såg vi mest bensinmackar längs vägen, därför gjorde kissande killen ett stort intryck på mig.

    1. Killar som kissar i fontäner. Det låter som Kungsan på åttiotalet, men kan ha varit Bryssel. Märklig omväg dock.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.