Göran Hägglund, vill du ha en bok?

Det var ett tag sedan jag la ut recensioner av min alldeles utmärkta och alldeles snart bortglömda roman Bara ett barn. Möjligen för att jag – tro det eller ej – inte har googlat mig själv på väldigt, väldigt länge.

Men så var det någon som berättade om vad som sägs på den utmärkta tips-sajten trevlighelg.se.

Lena skriver:

”Ja, jag har läst den två gånger. Första gången sprutade tårarna andra gången ville jag bara slå någon på käften, riktigt hårt. Men den som orkar ta sig igenom ”Bara ett barn”, blir rikligt belönad för illamåendet. Det finns hopp. Ett hopp om mänskligheten och om en lite bättre värld.”

Från denna lilla ”teaser” kan man klicka vidare till recensionen. Under rubriken ”Den här boken måste ni omedelbart läsa – Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund!” står det så här:

”När författaren, Malin Person Giolito, skulle tillbringa ett avundsvärt, glassigt år i Toscana som lyxhustru åt sin make och omvårdande hemmamamma till sina tre barn valde hon inte att gå på kurs i italienska och italiensk matlagning. I stället satt hon sig ner på verandan och skrev en bok.

Men det blev inte en berättelse om hur det är att leva i Italien. Inte heller blev det en kokbok med piffiga recept. I stället valde hon att skriva en roman av det allra värsta slaget. Om fysisk och psykisk barnmisshandel. Tyvärr, höll jag på att säga, är språket så levande och verkligt att man blir spyfärdig. Jag tappar hoppet om tillvaron, om människan och om framtiden. Nästan.

Det finns faktiskt ljuspunkter. Och det är detta som till slut framkallar livslusten, både hos läsaren och huvudpersonen igen. ”Bara ett barn” är en bok jag varmt rekommenderar. Men ni är förvarnade – det kommer att bli jobbigt.

Och förresten, Piratförlaget, ni har väl skickat gratisexemplar till Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund. Inte för att de någonsin kommer att läsa boken. Men för att de aldrig ska kunna säga att de inte fick chansen!”

Tack Lena. Det är faktiskt ingen dum idé.

baraettbarn_inb_pre

5 reaktioner till “Göran Hägglund, vill du ha en bok?”

  1. Bortglömd? Du är galen… Mamma kommer hit på torsdag i nästa vecka och hon har din bok som första sak att ta med sig på den lååånga listan med tuggummi, Bifolac, tidningar, sv böcker till kidsen, lite kläder (japp, det är allt bra snygga kläder i gamla Sverige och sist men inte minst lite andra böcker men din…den står allra högst upp!

    Fast du, den där kokboken…kan du inte skriva den oxå…nån dag…

    KRAM

  2. ETT STORT GRATTIS! Skriv gärna mer om din bok här och

    vad som sägs om den. Kommer läsa boken över julhelgerna när jag har tid. Då du efterlyst kommentarer förra veckan så måste jag ju bara skriva några rader igen, så att du vet att vi finns!

    Du är beundransvärd och gläder många med dina texter varje dag!

    Hälsning Anne!

  3. Men det där med kokboken lät väl bra! Den är helt klart inköpsmotiverad ur inspirationssynpunkt, jag ser nu ljuset i tunneln; två av tre barn åt upp maten när jag hade rullat in cantadou i skivor av älgstek. Snart kan jag börja laga mat igen, känns det som, men jag har glömt hur man gjorde. Matinspiration – ja tack! Och, om du använder sydeuropeiska konstigheter i recepten, då lajvar jag lite: bresaola då torkar jag älgen i ugnen, blir det salami eller prosciutto går det lika bra med vindelrökt älg…tror jag.
    Det blir superenkelt att göra kokboken dessutom, rena avkopplingen inför nästa roman. Scrolla bara igenom bloggen och så kör du igenom recepten i kronologisk ordning. Najs. Titeln kan du dessutom skojsa med hur mycket som helst – det kan väl inte bli mer rätt än när en jurist lagar mat? ”Giolitos godaste” eller, ännu bättre ”Malins Mål” ”LagAboken” ”Rätt mat” eller kanske ”Jurist gott” . Nä, okej, det var inte kul. Men, tanken var god och inte elak, jag är djupt imponerad av dina nutida husmorstips typ den blancherade vitlöken. Just do it, sa Nike.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.