Böckernas bok

Jo. Det är ju inte utan att man undrar. Om inte Bibeln hade behövt en del redigering. 
 
För säga vad man vill om karaktärerna, Bibeln har ju några klassiska sådana. Men hur många, i en och samma bok, kan egentligen gifta sig med sina bröder (eller sin ex-mans brorsa), skaffa barn med sina gamla svärpappor och bli svärmödrar till sig själva? Utan att det blir lite tjatigt?
 
Men anslaget är snyggt. Första Mosebok har en helt sanslöst snygg första mening.
 
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
 
Smaka på den ni! Jävlar, vad snyggt det är. Ryser, gör jag. Det är inte många deckarförfattare som slår den. 
 
Och om man bortser från lite upprepningar, usla liknelser ("Ditt hår är som en flock getter som strömmar utför Gileads berg. Dina tänder är som en flock tackor
som stiger ur badet för att klippas") och att en del avsnitt verkar ha skrivits av en homofobisk, rasist som hatar kvinnor, så är ändå böckernas bok utrustad med lite av varje. All you can eat. And 20% more. Som det skulle ha hetat i reklamen. 
 
Exempel? 
 
Optimism ("Och Gud såg att det var gott.")
 
Pessimism ("Jag betraktade allt som sker under solen: allt var tomhet, ett jagande efter vind.")
 
Lite barnuppfostran, jag menar hot och tomma löften ("Ty avfallet kostar de okunniga livet, och dårens sorglöshet blir hans död. Men den som lyssnar till mig bor trygg och behöver inte frukta något ont.") 
 
Och lite porr. Alla bra böcker innehåller porr. ("Jag har tagit av mig linnet, skall jag ta på det igen? Jag har tvättat mina fötter, skall jag smutsa ner dem igen?")
 
Mmm. 
 
Jag trivs med att ha två teologer på bloggen. 
 
I morgon tänkte jag berätta varför det där talet som Steve Jobs höll på Stanford university, är ett av de sämsta tal jag någonsin har hört.  
 
Eller så väntar jag ett tag till. Och pratar svensk invandrarpolitik istället. 

king_james_bible7.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *