Mysig fredag

Jag är hemma nu. Äntligen. I mitt hus. Jag har stoppat om sovande barn och burit över min lilla femåring till hennes egen säng. Min minsta vaknade till när jag lyfte upp henne, la sina smala sammetslena armar om min hals och suckade djupt. Jag drog in hennes doft så djupt ner i lungorna jag bara kunde. Jag gör alltid det. Hennes lukt gör mig lycklig. 

Jag vet att det snart är slut på den här tiden. Hon har en lös tand och vill välja kläder själv. Hon har hemligheter och planer som hon inte nödvändigtvis tänker dela med mig. Men just nu, fortfarande, hör hon och jag ihop på ett alldeles särskilt sätt. Hon är min, jag är hennes. Kanske är det de sista månaderna av det här, snart går vi in i ett annat förhållande, inte alls så dumt, men ett annat skede i livet. 

Nu väntar jag på Christophe som skjutsar hem barnvakten. Vi har varit på middag. En mycket trevlig sådan. God mat. Trevligt sällskap. Jag skrattade så jag satte i halsen och drack gott vin. Arbetsveckan, en ganska normal arbetsvecka, slutade sålunda bra.  Mysigt om man så vill. 

En kommentar till “Mysig fredag”

  1. (Kommentarer överförda från tidigare blogg)

    Dr Ciardi:
    instämmer. det där med doften som man skulle vilja ha på flaska – också. att ta fram ur byrålådan. och sniffa litet på. när det knyter sig i magen.
    – – – – –
    tito:
    just det I imagine the feeling that you describe so well darling 🙂
    – – – – –
    Åsa Hellberg:
    Jag kan få en rätt obeskrivlig längtan efter de där armarna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.