Gauche caviar

I morse Fejsbok-länkade jag till Bengt Ohlssons krönika om kulturvänstern. I kväll när jag kom hem från jobbet kunde jag konstatera att jag knappast är ensam. Artikeln har över 4000 delningar på twitter och FB, strax under 300 kommentarer och ungefär 40 blogginlägg. Det borde rimligtvis vara någon form av rekord. 
 
Låt mig först säga så här:
 
Jisses!
 
Sedan.
 
Skulle jag vilja prata en stund om mig själv. 
 
Jag växte upp i Djursholm, den förort norr om Stockholm över vilken solen åtminstone i en mening alltid lyser. Otaliga är de miljonärsvillor som har huserat min ungdoms föräldrafria fester. Lika många är de parkettgolv som jag och mina kompisar har repat med våra stålbeklädda kängor. Och när jag var ung var det där jag sjöng, berusad på någons pappas årgångsvin, att jag skulle ”beväpna mig, hänga gud, sno från de rika, luras om det går, allting jag kan hitta på”.
Så gick det till bakom sidengardinerna i mitten på åttiotalet. Och inte var det många blivande kulturarbetare där inte. (Två, om jag har räknat rätt. Och vi röstar fortfarande inte på moderata arbetarpartiet.) 
 
Numera berusar jag mig på mitt alldeles egna årgångsvin. I mina egna Bryssel-salonger. Slår man upp "salongskommunist" i en uppslagsbok då är det jag som är på fotografiet. Slår man därefter upp avsnittet "dubbelmoral" då hittar man en korsreferens tillbaka till samma fotografi. På mig. Och min Iphone, min städerska och min semesterresa all-inclusive till Turkiet. 
 
Så man kan väl säga att Bengts krönika slår an något hos mig. Först skrattar jag (ganska mycket). Sedan ryser jag av välbehag (för det är väldigt modigt skrivet). Och allra sist skäms jag lite grann. 
 
Men jag skulle vilja lämna in en reservation. Det här med "vänstern". Det känns lite godtyckligt. Måste man liksom buntas ihop med Wolltergänget (rent politiskt) och börja prova på nya sexställningar? För att få vara med? För då skulle jag vilja passa. Jag menar, missionärsställningen, är det något specifikt "höger" med den? Om man nu "ändå gör någonting"?  
 

En kommentar till “Gauche caviar”

  1. (Kommentarer överförda från tidigare blogg)

    Susanna Varis:
    Haha, kul
    – – – – –
    Susanne B:
    Underbart! Både epitetet salongskommunist och fenomen höger- respektive vänstersex var nytt för mig. Känner mig nu väldigt mittfårig 🙂
    – – – – –
    Dr C:
    länkade. För att jag skäms som en liten gris för att jag var MUF-are i min ungdom på landsbygden (då på den tiden innan det inte bara var nyliberala barn i klubben). Men mest för att det var välskrivet.
    – – – – –
    Åsa Hellberg:
    Simona; en typisk borgarbracka?:)

    Malin; man och tre barn? Det exakta högerantalet. Har du överhuvudtaget sex efter det lutar dock just det faktumet åt vänster. Summa; mittfåra.

    Åh, vad det är mycket roligare att prata om er än om mig själv.
    – – – – –
    Malin Persson Giolito:
    Ja du, Simona. Jag behöver lite hjälp. I väntan på den rätte?
    – – – – –
    Simona:
    Jag har aldrig sex. Vad är jag då?
    – – – – –
    Pernilla Alm:
    Ha ha ha! Själv är jag nog höger. Fri tolkning där.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *