Och jag hittar gamla favoriter

Vi har varit på Fnac i dag. Det är min nioårings favoritplats på jorden och jag trodde att jag aldrig skulle komma därifrån. En mangaavdelning lika stor som en fotbollsplan är enligt nioåringen så nära man kan komma paradiset.

Jag gjorde vad jag kunde för att roa mig under tiden. Gick och klämde på Amélie Nothombs senaste som jag fortfarande inte har läst. Köpte ännu en Harry Potter. Jag har visserligen redan köpt hela serien i två kompletta uppsättningar, på svenska och franska, men eftersom äldsta dottern tappade bort den sista delen när hon hade två kapitel kvar (ja, jag vet, det finns bibliotek och hon får skylla sig själv, men liksom, jag vet ju hur viktigt det är att få ha den där första älsklingsserien och kunna ta fram den igen och igen och igen, och hur många kvällar ska hon behöva gråta sig till sömns innan man får vara lite snäll utan att bli kallad curlingmorsa?) så köpte jag en till. Jag köpte Hungerspelen på franska till henne också. För att… ja, för att vi bara har den på svenska och för att hon vill ha den.

Sedan blev det lite födelsedagspresenter. Den franska, högaktuella versionen av klassikern Where is Waldo? Ou est Sarko? (väldigt rolig, med inslag som Sarko chez les Roms och Sarko au Monaco) och lite annat smått och gott.

Sedan satte jag mig i en fåtölj och bläddrade i gamla klassiker.

När de äldsta döttrarna gick i ettan och tvåan hade de en fantastisk lärare som hade sagotema varje termin med en ny författare. En termin var det tema Mario Ramos, en annan Tomi Ungerer och sist ut var Astrid Lindgren. Ungarna läste allt de orkade, ritade egna teckningar till sagorna och byggde Villa villerkulla i klassrummet. Jag saknar fortfarande den läraren. Han var bra, han.

 

20120317-134154.jpg

20120317-134319.jpg

3 reaktioner till “Och jag hittar gamla favoriter”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *