Min kropp

”Din kropp är ett tempel.” Heter det inte så?

Min kropp är i alla fall inte något tempel. I synnerhet inte nu, en vecka innan jag ska skicka ett första utkast till förlaget (och jag har cirka trettio sidor kvar att skriva).

Möjligen ett utedass, tänker jag. Funktionellt, luktar illa, men det behövs verkligen. Det går inte att undvika, några gånger om dagen måste man uppsöka det. Och när man gör det så inser man att det är dekorerat med sånt där som blev över, som man inte riktigt vill göra sig av med, men som man aldrig skulle drömma om att sätta upp någonstans där det syns, i köket eller vardagsrummet. Typ en tröja i grått akrylgarn som mormor stickade på sjuttiotalet buckliga kungavykort i en svullen träram som har lossat i fogarna och tofflorna jag köpte sist jag var höggravid och var så svullen att jag inte längre kom i några av mina skor inte ens Christophes gummistövlar ett uppnålat mittuppslag ur Allers veckotidning som föreställer Monets näckrosor.

Snart är jag klar, tänker jag. Då ska jag bättra mig. Jag ska gå till frissan och så ska jag hitta en terapeut (för insidan är också viktig) och jag ska köpa nya kläder och jag ska lägga in mig på ett spa och göra tio behandlingar på raken. Jag ska detoxa mig och raka mig och fila mig och smörja mig och måla naglarna och komma igång med träningen ordentligt, kanske ska jag börja göra solhälsningen på morgonen, ett program med lätta stretchövningar ute i trädgården, några minuter med hopprepet, varför inte?

Jag blir trött vid blotta tanken. Utmattad faktiskt.

Så jag nöjer mig kanske med att klippa tånaglarna. Och sova ett par veckor.

Eller, förresten. Vem försöker jag lura? Jag ska ju redigera romanfanskapet. Jag har inte tid att klippa naglarna.

(Dessutom. Om man behandlade sin kropp som ett tempel, skulle inte det få förödande konsekvenser för sexlivet? Jag menar, ja, ni förstår vad jag menar. Och, nej. Det är kanske inte idealt för sexlivet att kroppen är ett utedass heller, jag fattar det. Men ändå. Inget tempel, okej? Inget jävla tempel.)

 

12 reaktioner till “Min kropp”

  1. Alltså, vem hinner med att fördjupa sig i ayurvedavisdom i dessa dagar? Skit i det. Någon annanstans sägs det att det räcker med att göra så gott man kan. Luther tyckte det var svårt (som den levnadsglade optimist han var). Jag tycker det är trösterikt. Go, Malin!

  2. Alltså, vem hinner med att fördjupa sig i ayurvedavisdom i dessa dagar? Skit i det. Någon annanstans sägs det att det räcker med att göra så gott man kan. Luther tyckte det var svårt (som den levnadsglade optimist han var). Jag tycker det är trösterikt. Go, Malin!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.