Om Livet. Och Skrivet.

Livet just nu undrar:

Hur hinner du med att skriva?! Jag är hemma på heltid och har utflugna barn. Inte fanken hinner jag…
Hur känner du inför ditt skrivande? Är det något du MÅSTE göra? Eller är det för att det är roligt? Jaja, roligt är det ju såklart, på ett plan, men det där att det liksom blir trängsel i hjärnan om orden inte kommer ut? Så tänkte jag nog med måste. :-)

Jag måste faktiskt börja med en dementi. Trots envisa rykten är jag nämligen inte någon övermänniska. Jag är inte någon sån där Thomas Bodström-typ som kommer hem från sitt slipsochkavajkarriärjobb vid niosnåret på kvällen för att börja laga mat och sköta fyra barn och först vid midnatt slå mig ner vid datorn för att sno ihop dagens tiotusen tecken på den blivande storsäljaren. Det är jag inte. I verkligheten finns det stora skillnader mellan Bodström och mig. Jag kan skriva, till exempel.

Jag skrev min första roman när jag var – som det heter i utlandet – ”in between jobs” (eller – som det heter i Sverige – ”föräldraledig”). Den andra romanen tog jag tjänstledigt ett år för att hinna skriva. Och den tredje – som har tagit längre tid att få ihop – var jag tvungen att gå ner på halvtid för att klara av.

För mig är det här mysteriet med ”hur hinner du” faktiskt inte så svårt. För att skriva måste jag ha tid. Det är inte mer mystifikt än så. Jobbar jag heltid så hinner jag inte skriva roman. Punkt.

Sedan kommer vi till det där andra du säger. Du säger nämligen att du är hemma på heltid och har utflugna  barn men ändå inte hinner.

Kära du.

Jag hoppas att du inte blir arg för att jag påpekar att då är det nog inte TIDEN som är din bristvara. Utan motivationen.

Jag vill skriva. Jag skaffar mig tid till det. Du gör det inte. Jag skulle gissa att du egentligen inte tycker att det är något större problem. För jag tror att du hade skrivit om du verkligen velat.

Skriva är inte något jag MÅSTE göra, naturligtvis. Skulle jag bli tvungen att välja mellan barnen och skrivandet så skulle jag faktiskt välja barnen. Christophe skulle hänga lösare, men även han skulle komma rätt högt upp i prioriteringen. Jag skulle betydligt hellre ta med mig honom till en öde ö än datorn (eller en blyertspenna), om du förstår vad jag menar.

Skriver jag för att det är roligt? Absolut. Det är en stor del av förklaringen. Jag har haft olika typer av lönearbeten, kassörska, dagisfröken, lärare, städerska, servitris, bartender, glasstant, advokat, handläggare på kommissionen, osv. De yrken jag har gillat bäst har varit de som inneburit skrivande. Ju friare skrivande desto roligare har det varit. Allra roligast är fiktivt skrivande. Och nu tänkte jag faktiskt skippa den där vanliga klagosången (författaren har ett slitsamt jobb, det krävs disciplin och hårt arbete, inspiration är för amatörer och god litteratur föds ur lidande…) För faktum kvarstår: det är jävligt kul.

I jämförelse med det allra mesta annat man kan hitta på för att fylla det vi kallar livet är författare ett drömyrke. Fritt, kreativt, utvecklande. Och dessutom går det att göra osminkad.

Men försörja sig på det kan man inte.

13 reaktioner till “Om Livet. Och Skrivet.”

  1. Jag håller med att viljan måste finnas där. Innan jag blev utgiven jobbade jag heltid, skrev på mina manus från när jag slutade jobbet till sena kvällar, jag skrev till och med på julafton, och så höll det på i flera år. Jag har dessutom tre ungar och en mycket förstående och hjälpsam man.

    Nu menar jag inte att jag är skitduktig, men ska man bli författare är det nog ungefär så det fungerar för många.

    Jag jobbar fortfarande heltid. Skriver inte lika intensivt just nu, men tredje boken kommer nästa år, och den skrev jag grunden till under en veckas tjänstledighet.

    Men det är roligt att vara författare. Trots allt.

  2. tackar för inspiration. Här ska det skrivas idag. Fiktionen och forskningen ligger närmare varandra än man kan tro. Kram

  3. tackar för inspiration. Här ska det skrivas idag. Fiktionen och forskningen ligger närmare varandra än man kan tro. Kram

  4. Hej!
    Vilken rolig blog du har! Jag har suttit och läst i en halvtimme och fnissat flera ganger. Du verkar vara riktigt kul. Och jurist. Och författare. och mamma. Jag är kanske inte kul, jag är mamma, jag är jurist och jag drömmer (som tydligen 90% av Sveriges, eller kanske världens, befolkning)om att bli författare. Bara för att det verkar kul (räkningarna far mannen betala!). Första manuset ligger hos förlag (nejda, jag räknar inte alls hur manga dagar det kanske eventuellt är kvar tills de hör av sig). Det andra växer sa sakteliga fram. Jag läste din bok ”Dubbla Slag” och sedan sade jag upp mig. Ja, inte direkt bara pga den. Men lite. Jag blev inspirerad bade att inte alltid ha dubbla slag och att skriva. Lite kul eftersom din pappa inspirerade mig vilja jobba lite mer efter nagra intressanta föreläsningar under notarietjänstgöringen. Men valet att skriva blev starkare (och paverkades väl lite av att mannen startade företag utomlands sa jag är in-between-jobs sedan ganska länge nu). I alla fall. Kul blogg! Bra inspiration.Jag kommer definitivt följa den! ha en bra dag!

  5. Hej!
    Vilken rolig blog du har! Jag har suttit och läst i en halvtimme och fnissat flera ganger. Du verkar vara riktigt kul. Och jurist. Och författare. och mamma. Jag är kanske inte kul, jag är mamma, jag är jurist och jag drömmer (som tydligen 90% av Sveriges, eller kanske världens, befolkning)om att bli författare. Bara för att det verkar kul (räkningarna far mannen betala!). Första manuset ligger hos förlag (nejda, jag räknar inte alls hur manga dagar det kanske eventuellt är kvar tills de hör av sig). Det andra växer sa sakteliga fram. Jag läste din bok ”Dubbla Slag” och sedan sade jag upp mig. Ja, inte direkt bara pga den. Men lite. Jag blev inspirerad bade att inte alltid ha dubbla slag och att skriva. Lite kul eftersom din pappa inspirerade mig vilja jobba lite mer efter nagra intressanta föreläsningar under notarietjänstgöringen. Men valet att skriva blev starkare (och paverkades väl lite av att mannen startade företag utomlands sa jag är in-between-jobs sedan ganska länge nu). I alla fall. Kul blogg! Bra inspiration.Jag kommer definitivt följa den! ha en bra dag!

  6. Tack för svar! Hade du skrivit som Bodström hade jag inte hängt här. 😉

    Du har rätt, såklart, jag måste ta mig tid. Ge MIG tid. Min sämsta gren. Men faktiskt är det så, du rev av det där fegplåstret med ett snabbt ryck. Nu kan jag inte sitta där och pilla försiktigt i kanterna längre. Det är bara att göra.

    Så. Det gör jag. NU. Både oduschad och osminkad.

    Tack!

  7. Tack för svar! Hade du skrivit som Bodström hade jag inte hängt här. 😉

    Du har rätt, såklart, jag måste ta mig tid. Ge MIG tid. Min sämsta gren. Men faktiskt är det så, du rev av det där fegplåstret med ett snabbt ryck. Nu kan jag inte sitta där och pilla försiktigt i kanterna längre. Det är bara att göra.

    Så. Det gör jag. NU. Både oduschad och osminkad.

    Tack!

  8. ” I verkligheten finns det stora skillnader mellan Bodström och mig. Jag kan skriva, till exempel.” Briljant! Högläsning av inlägget för sambon och vi skrattade båda! 😀 Bra övriga kommentarer som vanligt!

  9. ” I verkligheten finns det stora skillnader mellan Bodström och mig. Jag kan skriva, till exempel.” Briljant! Högläsning av inlägget för sambon och vi skrattade båda! 😀 Bra övriga kommentarer som vanligt!

Lämna ett svar till Livet just nu Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.