50 nyanser av rättssäkerhet?

I går firade vi jul hemma (i sällskap av två trevliga personer från en svensk inredningstidning) och i dag är jag lika trött som jag brukar vara under mellandagarna.

Så jag tänker inte vidare följa Stoffes uppmaning i kommentarsfältet om att säga något (oklart vad) om Persson och Schibbye. Dessutom fattar jag inte vad han menar att han vill att jag ska svara på, men jag anar att han vill att jag ska säga om jag tycker att de är beundransvärda eller om jag tycker att de får skylla sig själva, något sånt. En fråga som får mig tröttare än julgransplundring.

Äh, förresten. NÅGOT måste jag säga. Innan jag somnar.

Skylla sig själva? Nej, det tycker jag inte. Om jag tycker att de ska få pris för sina journalistiska insatser? Det kan inte jag bedöma. Klart är att det är tack vare dem som vi uppmärksammar ett land som tillämpar sina antiterroristlagar godtyckligt. Och då talar jag inte om Sverige.

För en sak ska vi ha klart för oss: rättssäkerhet är inte vatten värt om den inte gäller även motbjudande korkskallar (och, nej, jag talar inte om Persson och Schibbye) och yttrandefrihet omfattar även dem som inte tycker som du och jag. (Det är en helt annan sak att man bör avhålla sig från att säga vissa saker om man är exempelvis utrikesminister eller justitieråd.)

Räcker det så?

Då ska jag krypa till sängs.

Om två dagar kommer mina kollegor Ebervall och Samuelssons roman om Olle Möller. Den läser jag just nu, jag blev precis klar med Råstams bok om Thomas Quick. Jag skulle vilja påstå att den här bokhösten går i rättssäkerhetens tecken. Rättssäkerhet är liksom hetare än fiktiv bondage. Trots att rättssäkerheten inte uppträder i lika många olika blossande nyanser som sexuell upphetsning.

Och apropå det har jag hört ryktas att min roman har lämnat tryckeriet. Bortom varje rimligt tvivel. Den handlar om rättssäkerhet, naturligtvis.

 

11 reaktioner till “50 nyanser av rättssäkerhet?”

  1. Har bokat paret Samuelssons bok via min eminenta bokbuss. Blir mer och mer övertygad om att Möller faktiskt var oskyldig. Tror att han var ett horribelt exempel på ”lagen om alltings jävlighet”.
    Gerds mördare och Kerstins, hon som hittades i resväskan av papp, var eventuellt samme man. Det vill jag i alla fall tro.

  2. Har bokat paret Samuelssons bok via min eminenta bokbuss. Blir mer och mer övertygad om att Möller faktiskt var oskyldig. Tror att han var ett horribelt exempel på ”lagen om alltings jävlighet”.
    Gerds mördare och Kerstins, hon som hittades i resväskan av papp, var eventuellt samme man. Det vill jag i alla fall tro.

  3. Vafalls, hemfaller damen till juristernas härskarteknik nummer 1A: spelad oförståelse?

    Vad blir nästa steg när den strategin fallerar: hot om anmälan till samfundet för agerande i strid med god advokatsed?

    Jag är (och var kanske unwittingly) intresserad av din uppfattning om de två killarna i Etiopien, det ska villigt erkännas, men avsikten med min fråga var helt enkelt att påvisa ett exempel i vilket Söderbergs harang om älskad, i brist därpå beundrad und so weiter kanske inte kan appliceras direkt, åtminstone inte utan att den som svarar på frågan avslöjar något om sig själv.

    Dina juristlinjefloskler om rättssäkerhet är svåra att inte hålla med om, men du måste du väl inse att du pratar om ouppnåeliga ideal, inte om faktiska förhållanden? Aktuellt exempel när det gäller tryck- eller yttrandefrihet är väl sagan om prinsessebrösten. Varför ska de brösten betraktas som annorlunda än exempelvis Kim Kardashians?

    Det bästa som sags på området har förrsten sagts av en person som jag faktiskt kände när han levde: ”Almost all nations observe almost all principles of international law and almost all of their obligations almost all of the time.”

    En sanning som gäller inte bara inom folkrätten utom inom alla (rättsliga) strukturer. Cyniskt, visst, men sant, tyvärr.

    Tycker du förresten alltså att Etiopienpojkarna inte borde ha dömts för att olagligen ha tagit sig in i landet? (Inte en tråd som jag avsåg att dra i, men eftersom du tog upp det, why not ask?)

  4. Vafalls, hemfaller damen till juristernas härskarteknik nummer 1A: spelad oförståelse?

    Vad blir nästa steg när den strategin fallerar: hot om anmälan till samfundet för agerande i strid med god advokatsed?

    Jag är (och var kanske unwittingly) intresserad av din uppfattning om de två killarna i Etiopien, det ska villigt erkännas, men avsikten med min fråga var helt enkelt att påvisa ett exempel i vilket Söderbergs harang om älskad, i brist därpå beundrad und so weiter kanske inte kan appliceras direkt, åtminstone inte utan att den som svarar på frågan avslöjar något om sig själv.

    Dina juristlinjefloskler om rättssäkerhet är svåra att inte hålla med om, men du måste du väl inse att du pratar om ouppnåeliga ideal, inte om faktiska förhållanden? Aktuellt exempel när det gäller tryck- eller yttrandefrihet är väl sagan om prinsessebrösten. Varför ska de brösten betraktas som annorlunda än exempelvis Kim Kardashians?

    Det bästa som sags på området har förrsten sagts av en person som jag faktiskt kände när han levde: ”Almost all nations observe almost all principles of international law and almost all of their obligations almost all of the time.”

    En sanning som gäller inte bara inom folkrätten utom inom alla (rättsliga) strukturer. Cyniskt, visst, men sant, tyvärr.

    Tycker du förresten alltså att Etiopienpojkarna inte borde ha dömts för att olagligen ha tagit sig in i landet? (Inte en tråd som jag avsåg att dra i, men eftersom du tog upp det, why not ask?)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.