Home sweet home

Jag är hemma nu. Och det är oktober.

Häromdagen, när min yngsta dotter kommit hem från körträning i svenska kyrkan, spände hon ögonen i mig och frågade:

”Har du träffat Jesus, mamma?”

”Nej”, sa jag.

Men nu, så här efter fyra dagars bokmässa, kan jag berätta att jag i alla fall har träffat Susanne Brögger. Eller, träffat och träffat… Hon klev ut ur en hiss och jag gick förbi henne och försökte att inte glo. Lite närmare Gud borde jag ändå befinna mig.

Och a pro på Gud. Vi kör väl ett fotografi? Ett dokumenterat minne.

Vad det föreställer? My thirty seconds of fame. Eller, om vi ska vara petnoga, min flimrande sekund av Storskärmsexponering, en gång i timmen under mässans öppettider. Det är jag som skymtar bakom flaggstången.

Förresten så sålde jag taberas på min bok. Jag väljer att ta det som något positivt. Och så väljer jag att inte fråga hur många ex Pirat hade tagit med sig.

5 reaktioner till “Home sweet home”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.