Bowie. Lördag kväll. The perks.

Jag ligger i min kökssoffa. Mår bra. Lyssnar på Bowie och tankarna trängs i huvudet. Han är min idol. Vore jag tvungen att välja en enda så skulle han hamna på de tre första platserna. Eller tio. Hans röst kan framkalla alla känslor (positiva, negativa, ångest, likgiltighet) från mina tonår. På en gång.

Det är inte bara musiken. Han är poet. Kanske den som har påverkat mig mer än någon annan. Jag vet inte hur många timmar jag har ägnat åt att lyssna och skriva av. Kopiera. Hans texter. (Fake me baby, make me know you really care, make me jump into the air.)

(Ja. Jag är en smula onykter. Vi har haft middag och det var väldigt trevligt.)

Jag tog mina stora tjejer på bio tidigare i dag. Med varsin kompis. Vi såg The perks of being a wallflower och Bowie har en tongivande roll i filmen. Eller, åtminstone Heroes, hans låt, men jag kände mig personligt utpekad. Kanske var det därför, kanske inte, men jag knölade in min halsduk i munnen för att kväva ljuden från min hulkgråt. Det var en väldigt, väldigt bra film.

Väldigt bra.

Och. Sedan dess har jag lyssnat på Bowie. Hur kan jag ha orkat lyssna på något annat?

Bob Dylan? Beatles? Lady Gaga?

Släng er inte nödvändigtvis i väggen. Men. Bowie är ni icke.

För det är bara Bowie som är Bowie.

20130203-003856.jpg

Kvällen är bortstädad. Men det var en väldigt trevlig kväll. Väldigt trevlig.

 

 

13 reaktioner till “Bowie. Lördag kväll. The perks.”

  1. Måste berätta att jag har ätit middag med Bowie…..Äntligen har jag något att komma med…känns bra..Kram

  2. Håller med om Bowie. Och Dylan. Själv har jag dessutom ägnat många, många timmar åt att njuta av Paul Simons poesi. (Visst låter ”lyrics” mycket bättre än ”texter”?) Graceland, The Boxer, Late in the Evening…

  3. Håller med om Bowie. Och Dylan. Själv har jag dessutom ägnat många, många timmar åt att njuta av Paul Simons poesi. (Visst låter ”lyrics” mycket bättre än ”texter”?) Graceland, The Boxer, Late in the Evening…

    1. snart trettonåringarna älskade den. De hade också redan läst boken, så de var förberedda på alla läskiga teman. Men elvaåringarna, som också fick följa med, tyckte att den var lite märklig, hade svårt att hänga med i alla svängar med mostern och så…

    1. snart trettonåringarna älskade den. De hade också redan läst boken, så de var förberedda på alla läskiga teman. Men elvaåringarna, som också fick följa med, tyckte att den var lite märklig, hade svårt att hänga med i alla svängar med mostern och så…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.