De retour

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det var ju en stund sen sist. Vi har haft sportlov. Åkt skidor. Sedan kom vi hem till Bryssel igen och jag (ja, jag skyller på Instagram, man blir jagsvag av sociala medier) fick för mig att jag skulle göra semlor. Så jag mortlade kardemumma, smälte smör, satte en deg, lät den jäsa, knådade bullar, lät dem jäsa, vispade grädde, mosade mandelmassa, gjorde chokladgrädde till dottern som inte äter något som inte har åtminstone lite choklad i sig. Osv, osv. Bara för att – efter ett par timmars bakande – minnas att jag verkligen inte tycker att semlor är speciellt gott. Jag tycker att det är ganska äckligt faktiskt.

Nåja. Det drabbade åtminstone inte någon svulten.

Utöver skidåkandet har jag läst min andra bok. Jo. Min egen bok. Den som jag skrev för snart fyra år sedan. Som heter Bara ett barn. Den har jag läst. Igen. Alla trehundrasjuttiotvå sidorna. Den har nämligen översatts till franska (kommer ut den 17 mars) och jag har skrivit in i avtalet att jag ville godkänna översättningen. Det kan vara den sämsta idé jag någonsin har haft. På alla sätt och vis plågsamt.

NÅJA. Det drabbade åtminstone en läskunnig.

I morgon inleds en intensiv vecka. Jag ska klara av tre länder på en vecka. Fyra, om man räknar Sundsvall. Först på programmet står Luxemburg och min gamla arbetsplats EG-domstolen.

Håll tummarna för att jag överlever.

Jag ser kissnödig ut. Men tyvärr inte på något modebloggarvis. Jag ser också glad ut. Inte heller på något modebloggarvis. Bara på ett glatt vis. Det kan ha att göra med att det var en bra semester. Nästan alla barn i vår familj tycker numera om att åka skidor. Och vi slapp kräksjuka och brutna ben. En mycket bra semester, alltså.

6 reaktioner till “De retour”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.