…for love comes more naturally to the human heart than its opposite

Käraste, finaste läsare.

Samtidigt som Nelson Mandela begravdes, och kungen delade ut priser till kunskap och framsteg publicerade Expressen en artikel om hur de ”avslöjat” över 6000 anonyma kommentatorer på de rasistiska sajterna stendum o co. En av de värsta trollen visade sig vara en av SD:s mäktigaste kvinnor.

Jag läste. Och tänkte att, jo, det är viktigt att vi får veta vad de tycker, de som företräder våra riksdagspartier.

Och så blev jag lite nedstämd, men inte alls förvånad, över att kvinnan, snabbare än någon hann säga twitter, blev av med sitt jobb.

Nej. Jag vill inte att mina barns lärare ska vara personer som tycker att vissa barn ska dö, för att de flytt krig och fattigdom. Men… Nej, förresten. Nej, jag tycker inte att hon är någon lämplig lärare. Och. Jag hoppas att någon annan än föräldrarna till hennes elever avgör om jag har rätt.

Någon gång i natt, när jag låg där i min säng och inte kunde somna, så blandades tankar om Mandelas ord om att möta hat med kärlek, med tankar på Murdoch-skandalen, då News of the World avlyssnade kändisar och jag undrade om kritiken mot News of the World hade låtit annorlunda om kändisarna hade visat sig vara rasister. Hade det varit ok, då? Att en tidning avlyssnar. Om syftet varit ett annat än ”nu ligger Svennis med någon annan än frun”?

I dag följer Expressen upp gårdagens avslöjande med nya berättelser om ”företagare” och ”chefer” och ”docenter” som anonymt luftat sina rasistiska åsikter på nätet.

Ska vi twitterkräva att de också får sparken?

Får man vara ”chef” och ”rasist”? Slipper man bli uthängd om man är busschaufför?

Ni kanske inte håller med. Ni kanske tycker att demokratin ska kräva att vi STÅR FÖR VÅRA ÅSIKTER. Att vi inte har en rätt att vara anonyma. Att det är ”hets mot folkgrupp” det de skriver?

Jag undrar:

När slutade det vara så att brottmisstanke ska leda till polisanmälan? När blev ”fel åsikt” skäl nog för offentlig avrättning?

Jag skriver en roman om klass, hat och fördomar. För att få ihop historien försöker jag föreställa mig hur det skulle kunna se ut i vårt Sverige i dag om någon gjorde sig skyldig till ett visst brott (ett fruktansvärt brott, det värsta kanske) av ett visst skäl (ett skäl som vi alla begriper, som vi kan försvara). En situation som sätter allt på sin spets: hur långt är vi redo att försvara våra principer? Hur långt sträcker sig vår vardagsrumsempati med ”de andra” om den verkligen ställs på prov?

Vissa dagar behöver jag anstränga mig mindre än andra dagar.

Jag KRÄVER att Expressen omedelbart avslutar sin publicering av de här namnen på personer som inte är folkvalda eller högt placerade politiker.

Det är skamligt.

14 reaktioner till “…for love comes more naturally to the human heart than its opposite”

  1. Ja. Åsikter ska vara fria. Jag håller med. Man får tycka precis vad man vill. Och ja, man kan ifrågasätta om det är rätt att publicera folks namn och överlåta åt ”pöbeln.”

    Men. Med det sagt. Jag kan inte alls få ihop detta att vara lärare med de åsikter som den här kvinnan har uttryckt. Må så vara att hon var anonym. Må så vara att hon får tycka vad hon vill. Men hur hon får ihop sina åsikter med uppdraget att vara lärare – det förstår jag inte. Och mitt hjärta värker något oerhört över att hon, som faktiskt befinner sig i en maktposition (och då talar jag om hennes yrke som lärare) har dessa åsikter. Det gör mig rädd, liten men också glad att det kommer fram. Och jag tycker att man ska få tycka det man vill. Det gör jag verkligen också. Och det kanske är komplicerat att få ihop de här två tankarna men för mig är det enkelt. Det är bara att byta jobb, till något som inte står på en gedigen värdegrund.

  2. Ja. Åsikter ska vara fria. Jag håller med. Man får tycka precis vad man vill. Och ja, man kan ifrågasätta om det är rätt att publicera folks namn och överlåta åt ”pöbeln.”

    Men. Med det sagt. Jag kan inte alls få ihop detta att vara lärare med de åsikter som den här kvinnan har uttryckt. Må så vara att hon var anonym. Må så vara att hon får tycka vad hon vill. Men hur hon får ihop sina åsikter med uppdraget att vara lärare – det förstår jag inte. Och mitt hjärta värker något oerhört över att hon, som faktiskt befinner sig i en maktposition (och då talar jag om hennes yrke som lärare) har dessa åsikter. Det gör mig rädd, liten men också glad att det kommer fram. Och jag tycker att man ska få tycka det man vill. Det gör jag verkligen också. Och det kanske är komplicerat att få ihop de här två tankarna men för mig är det enkelt. Det är bara att byta jobb, till något som inte står på en gedigen värdegrund.

  3. Pernilla. Jag håller med dig om att det inte går att få ihop den här kvinnans åsikter med uppdraget att vara lärare. Men min poäng är att det inte är rättssäkert att du och jag bestämmer den saken.

  4. Pernilla. Jag håller med dig om att det inte går att få ihop den här kvinnans åsikter med uppdraget att vara lärare. Men min poäng är att det inte är rättssäkert att du och jag bestämmer den saken.

  5. Vet inte om jag håller med. Om en lärare tycker att vissa barn ska DÖ, då vill jag veta vem hon/han är. Jag hoppas verklingen att hon inte varit lärare för något barn som behövt fly ett land. Usch! Får ont i magen att tänka på det

  6. Vet inte om jag håller med. Om en lärare tycker att vissa barn ska DÖ, då vill jag veta vem hon/han är. Jag hoppas verklingen att hon inte varit lärare för något barn som behövt fly ett land. Usch! Får ont i magen att tänka på det

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.