Varje år utan undantag

Vi har plötsligt en dag utan gäster. Eller, rättare sagt utan VUXNA gäster. Några kompisar till barnen har på oklart vis tagit sig in i huset. Men. Ändock! Sedan i morse, då Christophes mamma tog tåget hem, står vartendaste gästrum tomt. Ända tills i morgon då de fylls på igen.

Medan tvättmaskinen går för fullt passar jag därför på att göra härligt vuxna saker som man gör när man är ledig från jobbet. Som att handla. Och städa barnens rum. Någonstans halvvägs in i detta utvecklande projekt tvingar jag sjuåringen att hjälpa till. Efter ungefär tre minuters hårt arbete av typen ”lägg så många av dina petshop-figurer som får plats i den här lådan som är stor nog att rymma en fullvuxen karl och de flesta av hans rena kläder” så dimper hon utmattad ner på golvet. Från den djupaste botten av en svårt sargad barnasjäl kvider hon, med rösten bruten av tillbakahållen gråt:

”Maaaaammaaaa! Måste vi verkligen städa så här? Varje år?”

6 reaktioner till “Varje år utan undantag”

  1. Hahaha!
    Själv kom jag idag hem till ett nystädat sådant. Äldste sonen hade, oombedd, fixat. Nu vet jag ju inte om han låg på golvet och kved men jag tror det inte. Han är ju vuxen (HJÄLP!).

  2. Hahaha!
    Själv kom jag idag hem till ett nystädat sådant. Äldste sonen hade, oombedd, fixat. Nu vet jag ju inte om han låg på golvet och kved men jag tror det inte. Han är ju vuxen (HJÄLP!).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.