Om Fittstim – min kamp

Simone de Beauvoir skrev en hel del om de inneboende svårigheterna med kvinnokampen. För det finns ingen naturlig solidaritet mellan kvinnor, över klass- och åsiktsgränser. Kvinnor, påpekade Beauvoir i Det andra könet, säger inte ”vi”, annat än på feministkongresser och kanske i en och annan demonstration. Män kallar kvinnor för ”kvinnor” och kvinnorna använder samma terminologi när de pratar om sig själva.

Så gör vi. Så gör jag.

Men det var ju innan ”hen” kom in på banan. Eller?

Belinda Olsson, en av fittstimsskribenterna, har premiär på SVT i kväll klockan nio. Ett program om dagens feminism.

Satan, vad mycket kritik hon har fått för det. Att kritikerna inte verkar ha sett programmet förvånar ingen.

För kvinnor har alltid varit snabbare på att kritisera andra kvinnor än att hylla dem. Den inneboende bristen i den feministiska solidaritetstanken kan knappast hen förändra.

Jag ska se programmet. Sitta som klistrad framför tv-n. Jag drömmer om massvis med ytliga frågor som man inte ”får” ställa. Och lika många viktiga svar som ger oss vägledning om vart vi ska rikta vår kamp.

… för kom ihåg. Simone de Beauvoir var också hon som ställde den avgörande frågan: Vad skulle Drömprinsen egentligen ha gjort med sitt händelselösa, meningslösa liv om han aldrig väckt Törnrosa?

 

3 reaktioner till “Om Fittstim – min kamp”

    1. Jag tyckte det var ok. Jag kommer att se alla avsnitten. Belinda Olsson är rolig och ibland ställer hon helt klart legitima frågor. Ibland tyckte jag att det blev mindre bra (inslaget om föräldern som inte vill avslöja könet på sitt barn) och ibland blir det bättre (avsnittet med sjuksköterskan). Jag tycker att det är underbart att det blev så mycket diskussioner efteråt. Men det var trist att vissa blir så elaka mot Belinda Olsson istället för att rikta ilskan mot de större problemen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.