Bra på allt?

Ni kanske redan har listat ut att jag är bra på det mesta. Riktigt bra. Bättre än de flesta. Men det finns några undantag. Och det hade väl varit helt okej om inte mitt ego varit så överdimensionerat att jag har svårt att förhålla mig till att inte vara bäst. Därför brukar jag hävda att jag är bäst trots att jag inte är det. Ibland funkar det jättebra (jag fick till exempel fyra i syslöjd utan att ha sytt ett enda identifierbart korsstygn), ibland får det här beteendet lite pinsamma konsekvenser.

Jag har redan berättat att jag har skrivit en krönika till Språktidningen (den smörade jag mig till via ett inlägg i den här bloggen). Utav någon outgrundlig anledning, antagligen en kombination av den där oproportionerliga självuppfattningen och jultrötthet, lovade jag också att rita ett självporträtt till krönikan.

Ett självporträtt.

Ni kanske redan har listat ut att jag inte kan rita.

Men jag gör alltid vad jag lovar.

Hur gick det?

Jag vet inte, Språktidningen har ännu inte hört av sig.

Men om jag får säga det själv, blev det inte speciellt likt, inte speciellt roligt och definitivt inte speciellt bra. Men jag är oerhört nöjd med ena ögonbrynet. Det är precis på pricken.

bMHhlg.jpg

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.