Inte längre panelhöna…

Medan jag har förundrats över italienarnas inställning till stoppskyltar och filmarkeringar (mer om det i ett senare inlägg) har det hänt massvis med grejer i den där parallella verkligheten som bara finns på Internet: jag har till exempel blivit bjuden på fest. Av någon som verkar trevlig och sympatisk. 
 
Och mina barn har varit på tv. Programmen är kanske inte riktigt lika spännande som Dexter, men ni ser i alla fall på direkten vilka som är mina barn. Hur då? Behöver ni verkligen fråga?   

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.