Jamenvisstärjagupprörd…

 …för att Barack Obama har fått fredspriset, det förstod säkert ni som känner mig vid det här laget. Så här säger Åsa Lindeborg på min nya favoritblogg på Aftonbladets kultursida:

"Man kan beundra Barack Obama för mycket, men knappast för hans fredsaktivism.
Samtidigt som han drar tillbaka trupperna i Irak (det vill säga, han lämnar över kriget till privata bolag och deras knektar), trappar han upp kriget i Afghanistan.
Inte heller tyder det på något fredligt sinnelag, att hjälpa Israel att stoppa Goldsteinrapporten från att komma upp i FN – en oberoende undersökning om Gazakriget, tung nog att för första gången kunna ställa Israel inför krigsförbrytartribunalen i Haag."
Jo, jo. 

Men. En tanke föds. Möjligen skulle Svenska Akademin dra lite lärdom av våra grannar norrmännen. För tänk vilka möjligheter som öppnar sig för en relativt nydebuterad, enkel underhållningsromansförfattare: bara man PRATAR tillräckligt pretentiöst om det man föreställer sig att man ska åstadkomma i framtiden så kan man få priset. Det är ju lysande. Jag ska snart skriva en hisnande Att-göra-lista och skicka till Englund.

För uppriktigt sagt. Är det så mycket värre att ge fredspriset till en president som krigar än att ge litteraturpriset till en oläslig författare?

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.