Dagen D…

Dagen då Nobels litteraturpris delas ut mår jag bra. Jag älskar nämligen att bli upprörd över saker som egentligen inte betyder någonting. Och upprörd blir jag. Arg, sur, besviken, snudd på personligt förolämpad. Jämt. Så till den milda grad att jag får ont i huvudet och vill ha arga diskussioner med folk som absolut inte bryr sig, långt in på småtimmarna.

Vuxna människan. Lilla jag. Är det inte lite gulligt så säg?

Undantagen – dvs när jag blir glad istället för upprörd – är så få att de knappt räknas. Men de finns faktiskt. Gabriel Garcia del Marquez 1982 tex. Jag var nyss fyllda 13 år och blev så glad som bara en trettonåring kan bli. Varför jag blev så glad är ett litet mysterium i det stora, eftersom jag knappast hade läst något annat än Hundra år av ensamhet och frågan är naturligtvis hur mycket jag egentligen kan ha förstått av den. För visst var jag en märklig trettonåring, men inte riktigt så märklig. Antagligen blev jag glad för att jag fick känna mig märkligare än jag var. Jag hade läst Nobelpristagaren. Gissa hur många i min klass som hade gjort det. Men finnar i pannan hade jag naturligtvis fortfarande.

Nåja. Innan vi halkar in på min barndom som faktiskt inte var värre än precis just så, låt oss återgå till Dagen. Vem? Vilken pristagare skulle göra mig glad och inte besviken? Det vet ni redan. Atwood, Amos Oz, JCO, Roth, Tranströmer, alltid Tranströmer. Och ett par till kanske, men de är antagligen inte nominerade. John Fowles är till och med död.

Men frågan är väl om jag vill bli glad. Är det inte egentligen roligare att bli besviken för att fel låt vann än att behöva erkänna att den där trallande hårfläktslyrikern har betytt något för mitt liv bara för att jag har läst ett par verk av honom och förstått att i de här sammanhangen är det något bra när romaner inte handlar om någonting alls? (Vilket i och för sig inte gäller mina favoriter och som antagligen förklarar varför de inte kommer att vinna.) Jag vet inte. Men jag har redan ont i huvudet. På ett bra sätt? Den som lever får se.

PS. Jonas Thente kommer – ytterst motvilligt – att blogga om Nobelpriset för DN:s räkning. Thente tycker så här om Nobelförfattare:

”De är den akademiskt skolade, kälklitterära borgerlighetens motsvarighet till Manhattandeckarna och sjuksköterskeromanerna. Därmed inte sagt att jag hör till dem som vill ge priset posthumt till Astrid Lindgren under de närmsta 30 åren för att det är den enda författare jag har läst och förstått. Tvärtom. Jag tycker att Nobelpristagarna i allmänhet är för breda och lättsmälta. Coffee table-romaner.  Men visst, jag skall göra som varje år och försöka intressera mig så gott det går.”

Huvudvärken lättar en smula av att le. Det här kan sålunda bli hur roligt som helst. Äntligen?

PPS. Skulle det bli Tranströmer dör jag antagligen tonårssvärmardöden, i ett gallskrikande groopieanfall. För han är faktiskt, på riktigt, det bästa jag vet. Näst efter Kristina Lugn. Och John Fowles. Och Carola förstås, för det var ändå hon som uppfann scenfläkten.

L7bV1H

9 reaktioner till “Dagen D…”

  1. Hej Malin,

    Såg att du svarde på frågor. Jag har hört att det hjälper att ha kontakter om man vill få sin bok publicerad.
    Handen på hjärtat hur mycket har det hjälpt dig att din far är en känd författare. Det är väl en av din fars nära författar kolegor som äger Pirat förlag eller?

    Tacksam för svar.
    Hälsningar
    /Maria

  2. Hmm Mario Vargas Lloosa (stavning?) en typisk författare vars namn jag hört många gånger men aldrig riktigt förstått vad han skriver för typ av böcker. Ett så välbekant namn att jag man nästan för för sig att man har läst hans böcker… Typ som när Moby Dick kommer på tal och jag nickar instämmande som om jag har läst den :Ja, just det, den med valen!

  3. Har läst Vargas Llosa men blev inte översvallande glad. Egentligen mest glad över att ha läst och ha nåt oläst hemma redan så jag slipper förhandsboka nyutgåvor.

    Fläkten, jo jag och mina tre finaste vänner var och belv fotade på The Studio i tisdags, vi var fotomodeller för en kväll 😀

    thestudio.se

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.