Puss puss

”Du måste ta det lugnt”, sa doktorn när han berättade att jag hade kyssjukan. Att jag var sjuk på riktigt, med ett virus som heter Epstein Barr.  Ett virus. Inte något duktig-flicka-syndrom eller någon fyrtioårskris eller ens ett gammalt trauma som ligger och gnager. Ett virus. ”Vill du bli sjukskriven?”

Sjukskriven? Det är en så fånig fråga att jag inte ens orkade svara. I min familj sjukskriver man sig inte. Man sväljer två ipren, har alltid en nässpray i handväskan och gör sitt bästa. (Man går inte heller i terapi utan man biter sönder bettskenor och kindtänder, man löser inte sina konflikter utan skiljer sig och om proppen i elskåpet går så köper man ett nytt hus.)

Men jag äter faktiskt vitaminerna som doktorn skrev ut. Eftersom jag till råga på eländet är så jävla rädd för att bli sjuk på riktigt.

Nu ska jag rusa till jobbet. I kväll får vi gäster från Paris.

5 reaktioner till “Puss puss”

  1. Kyss-sjukan eller körtelfeber som den hette förr i tiden är inget du ska ta så lätt på. Om du inte tar det försiktigt kan du få dras med efterverkningarna lång tid efteråt – så just denna gång ska du kanske lyssna på doktorn och inte bara ta paracet och rusa vidare?

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.