Om sociala medier, flygsäkerhet och avfrostningsmedel

Tjejernas skolbuss var inställd i morse. På grund av snön. Eftersom familjen Giolito är den enda i Bryssel som kör med vinterdäck bestämde jag att de skulle slippa vara ensamma i skolan och istället få umgås lite extra med min mamma och mig. Det var ett bra beslut. Vi har haft en fantastiskt fin vinterdag, sol och två minusgrader. Tomma gator. Röda kinder. Frisk (nåja) luft. När vi kom hem från skogen berättade Christophe att flygplatsen har stängt. De har slut på avfrostningsmedel, kan man tänka så förargligt det kan bli, och mamma verkar sålunda bli fast här längre än hon planerat. Men något säkert beslut går inte att få, sajten ligger naturligtvis också nere, antagligen har de slut på gigabajt. Det är nämligen helt logiskt. Snöar det tar avfrostningsmedlet slut och är det någon som vill surfa på nätet, ja, då tar nätet slut. För människan kan faktiskt inte bestämma något alls, allra minst det människan vill bestämma.

Jag gillar detta. Allt det här känns ganska bra. Vi har det varmt och skönt hemma och jag älskar den här typen av okontrollerbara situationer. Jag är ledig, ska ingenstans och nu får det räcka med julpynt. Dessutom kan jag inte göra något åt Vädret. Och då får man dricka varm choklad utan att tänka på kalorierna. Mamma, som ska jobba på onsdag, tycker kanske att hela situationen är mindre charmig.

För att – trots stopp på sajten – kunna ge mamma besked om vad som händer gick jag in på brysselflygplatsens twitter och tänkte att jag är minsann rätt så klurig, för den fungerar fortfarande. Och den blir till och med uppdaterad. Ofta. Hela tiden nästan. Faktum är att det framgår av twittern att flygplatsen skickar twitter fram och tillbaka med Eurocontrol. EUROCONTROL. Ni vet de där som ska ha koll på att inte flygplanen kör in i varandra eller missar landningsbanorna. Och jag vet inte, men just det känns mindre charmigt. Vaddå TWITTER? Varför twittrar de med varandra? Känns det inte som om det vore säkrare om åtminstone de två kunde förlita sig på lite mer traditionella kommunikationsmedel, vad vet jag? telefon kanske?

Eller överdriver jag? Ska jag känna mig helt lugn med att Brussels airlines pokar Eurocontrol på Fejan när de vill be om landningstillstånd?

2 reaktioner till “Om sociala medier, flygsäkerhet och avfrostningsmedel”

  1. Plötsligt ser jag ännu fler fördelar med norra Norrlands inland. Det bergiga landskapet skyddar lite mot kustvindarna så ingen har blåst av vägen här, åtminstone inte i mina närmaste omgivningar. Snösvängen fungerar (vi har tillräckligt många plogbilar och de kör när det behövs).
    Sen är vi kanske lite mer vana vid snö och kyla. Jag har cyklat till jobbet varje dag hittills. I och för sig har det inte varit riktigt kallt, det var -30 en dag i förra veckan men annars har det inte varit kallare än -25, oftast något varmare. Det är lite slirigt i nedförsbackarna och växlarna funkar inte när det är kallare än -12, för övrigt går det som sagt bra att cykla. Åker jag in till Den Stora Staden måste jag såklart ta bilen och även där har kylan en fördel: renarna håller sig i skogen. När det blir enormt mycket snö är de där eländiga djuren förstås ute och kutar på riksvägen, men vi har inte särskilt mycket snö än så länge, snörapporten säger 40 – 75cm. Fördel norra Norrlands inland.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.