Som om det vore i går

I går firade vi födelsedagar i plural. Jag har ju som bekant givit min man en dotter i födelsedagspresent och i går var det tio år sedan. Så natten till i går stod jag strax innan midnatt och dekorerade cupcakes och bakade chokladkaka eftersom tioåringen ville fira i skolan. Att äta köpekaka går inte längre eftersom hon är laktosintolerant och jag funderade när jag stod där på att skriva en liten anteckningsbok ”Saker mamma gjorde för mig när hon inte skrek och gapade”. Den skulle hon kunna få i artonårspresent. Att ta med sig i terapin.

Jag älskar henne så obegripligt mycket, den där lilla människan. Visst. Ni förstår att jag gör det. Men det är ändå häpnadsväckande. Och, ja, Christophe är också helt okej.

Så här såg hon ut… i går:

Och, för någon månad sedan:

 

 

 

 

 

 

 

 

30 reaktioner till “Som om det vore i går”

  1. Jag höll på att ge min man en son i födelsedagspresent. Vår yngste son var beräknad att komma den 1 oktober. Men han var lite sen och kom den 3:e. Men vi firar ofta i plural, vi också, för enkelhetens skull. (Sonen är 11 nu)

  2. Jag höll på att ge min man en son i födelsedagspresent. Vår yngste son var beräknad att komma den 1 oktober. Men han var lite sen och kom den 3:e. Men vi firar ofta i plural, vi också, för enkelhetens skull. (Sonen är 11 nu)

    1. Nora (tioåringen) är faktiskt den enda som inte har fått mina bruna ögon utan sin pappas fina bärnstensfärgade ögon. Allesammans har de fått pappas dockfransar, till och med längre än mina giraffer.

    1. Nora (tioåringen) är faktiskt den enda som inte har fått mina bruna ögon utan sin pappas fina bärnstensfärgade ögon. Allesammans har de fått pappas dockfransar, till och med längre än mina giraffer.

  3. Min mormor fick min mamma i födelsedagspresent.
    Min farmor fick ett barnbarn (min bror) i födelsedagspresent.
    Min farfar fick min pappa i tidig födelsedagspresent, tre dagar innan.
    Således bara jag som haft en singular födelsedag i familjen, jag har njutit.

    1. Hon var faktiskt beräknad en vecka tidigare (min födelsedag). Och jag vet att jag tänkte, typiskt, jag har alltså firat min sista födelsedag. Men så blev det Christophe istället som fick maka sig åt sidan. Han älskar det. Han är, rent generellt, bättre på att göra sånt än jag.

  4. Min mormor fick min mamma i födelsedagspresent.
    Min farmor fick ett barnbarn (min bror) i födelsedagspresent.
    Min farfar fick min pappa i tidig födelsedagspresent, tre dagar innan.
    Således bara jag som haft en singular födelsedag i familjen, jag har njutit.

    1. Hon var faktiskt beräknad en vecka tidigare (min födelsedag). Och jag vet att jag tänkte, typiskt, jag har alltså firat min sista födelsedag. Men så blev det Christophe istället som fick maka sig åt sidan. Han älskar det. Han är, rent generellt, bättre på att göra sånt än jag.

    1. Jag brukar trösta mig med att jag känner mig exakt likadan som jag alltid har gjort med min egen mamma. På gott och ont vill jag fortfarande hålla henne i handen (ibland) och krypa ner i hennes säng och bli kramad. Så ålder är relativt på sätt och vis, eller hur?

    1. Jag brukar trösta mig med att jag känner mig exakt likadan som jag alltid har gjort med min egen mamma. På gott och ont vill jag fortfarande hålla henne i handen (ibland) och krypa ner i hennes säng och bli kramad. Så ålder är relativt på sätt och vis, eller hur?

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.