Gårdagen. Och precis, just nu.

I går. Jag tog ledigt från jobbet på eftermiddagen och utnyttjade denna rara Egentid med det bästa jag vet: handla mat i lugn och ro. Sedan hämtade jag de som skulle hämtas, kokade koketorsk på norsk (med skirat smör, kokt potatis och färska ärter), Christophe kom hemdragandes med folk från jobbet och jag gick för att titta på tv med fransyskorna innan det skulle bli dags för kvällens sorti, julmiddag à la Napoli (italienare äter även julbord strax innan midnatt, så vi hade bokat barnvakt till klockan nio).

Det gick väl sisådär.

”Mamma, de ääääääääääääter”, skrek äldsta dottern i uttråkad panik, när hon insåg att På spåret var inställt och det enda jag hade att erbjuda i stället var en upphottad skolkafeteria och folk med högt hår och krökta nackar. Idol vägrar de sedan länge att titta på (”jag haaaaaaaatar Idol”, skrek äldsta dottern nästan lika högt när jag försökte locka med att det var.. eh, final, mellan han-den-där och hon-den-där), så vi glodde en stund på någon dubbad tonårsfilm på franska disneychannel innan jag insåg att åtminstone två av barnen faktiskt hade feber. Italienarna fick sålunda klara sig utan oss och jag fick småle åt fysikpristagarens tal istället. Honom hade jag velat sitta bredvid på middagen. Jag älskar att sitta bredvid sådana där galningar, som avskyr allt och alla (utom sig själv och sin egen frimärkssamling), har en politiskt inkorrekt åsikt om allt, aldrig ställer en enda fråga och stirrar snett bakom något hela tiden. Mycket underhållande. Ni märkte väl att textningen av talet (då och då) inte fungerade? Det var för att han IMPROVISERADE. Inte. Följde. Manus. Mycket, mycket kittlande! Dessutom sa han en del riktigt kul grejor och ännu fler tänkvärda sanningar. Ni såg väl kungens min när han dissade kungaboken? Eller spontanapplåderna när han blev politisk och EU-kritisk. Det närmaste en streaker Nobelmiddagen någonsin kommit. Han lyckades till och med ge Idol en känga tvärs över kanalgränserna (”I hope… the prices will never be given according to the number of votes in a live-tv-contests.”)

I dag. Jag och Christophe åker till Amsterdam. Mera fest.

Hurra för lilla Malin!

I dag är det Nobeldagen och som av en kalkylerad slump firar vi alla som heter Malin, särskilt mig. Min gammelfarmor Brita brukade säga att hon räknade med att jag skulle bli den första i familjen att få Nobelpriset. För att inte pressa mig i onödan sa hon däremot inget om vilket av prisen hon tyckte var finast.

Så här i halvtid kan jag konstatera att det borde bli antingen fredspriset (merit: utnämnd till 18:e bråkigaste kvinnan i Sverige 2008 av Passion for Business) eller litteraturpriset. Inte för att jag på något vis vill undervärdera min talang som författare, men jag tror att det är på ett ungefär dött lopp. Kanske får jag helt enkelt bägge två.

Nåja.

Det är Min dag i dag. Och det var ohyggligt länge sedan vi pratade om romanerna jag har skrivit och alla de fantastiska läsarreaktioner jag får.

Läs exempelvis HÄR (”En bok som inte går att lägga bort då första sidan är läst”), eller lyssna på radio HÄR (”en svidande taskspark mot samhällets oförmåga”) eller läs mer superlativ HÄR (”gripande, rörande och otroligt otäck”). JoSblogg skriver också mycket fint. Och sedan har jag ju fått en ny kompis, Doris på hissochdiss som kommenterade en dag då jag behövde det som allra mest. Doris skrev: ”Jag har med glädje följt din blogg och tycker du är rolig och fyndig. Nu skriver jag ett inlägg för att jag vill TACKA för årets största läsupplevelse (eller i alla fall en av dem)! (”Bara ett barn”) Jag läser 50-60 böcker/år men hittar alltför sällan en bladvändare som din. Jag läste den på två kvällar och är nu lite trött;) En fenomenal historia, så fint och känslosamt berättad. Jag storgrät på slutet.”

Och så min Pirat-kollega Emma Hamberg, som den finaste sockergrädden på det hemlagade äppelmoset. Vi låter henne avsluta:

”Finaste, bästa, mest begåvade Malin. Du bloggar som en gud. Du skriver så man vill läsa en roman med bara dina betraktelser. Jag skulle älska den boken! Jag skulle bunkra upp den boken! Jag älskar även din Alex-roman. Har några kapitel kvar, som jag liksom suger på. Den är väldigt, väldigt bra. Återkommer efter avslutade kapitel med höga ord, om inte julen hinner sluka mig hel innan dess. Fortsätt bara så länge med att skriva precis, just så som bara du gör. Alltså med elegans, humor, värme, precision och glitter.”

Hör ni hur älskad jag är? Vilken fantastisk roman jag har skrivit?

Undrar ni verkligen fortfarande varför vi flaggar i dag?

svenska_flaggan

(bilden har jag laddat ner från uppslaget.se)

GRATTIS ANNA

Det är Annas namnsdag i dag. Jag heter Anna, min redaktör heter Anna och några av mina kompisar heter ANNA. Så i väntan på MALIN-dagen, som infaller redan i morgon (vilket kommer att märkas eftersom hela landet flaggar i min ära) tycker jag att vi önskar ANNA en trevlig namnsdag. HURRAHURRAHURRA!

anna

En känsla för stil, del 4

Barnens hemmagjorda julklappar (marsipangodis). Eftersom marsipanen inte sällan provslickas innan den placeras i själva presentstruten är det på egen risk man ÄTER konstverken.

En känsla för stil, del 3

Mera plastgran i trapphuset

Veckans feelgood

Julklappstips del 1

Nu har barnen klätt två granar, jag har hängt upp (nya) julgardiner (de från förra och förrförra året hängde fortfarande kvar, det var dags att tvätta dem) och det står inte mindre än sex kartonger julpynt i matsalen och väntar. Väntar på Martha Giolito. I helgen är det första advent och då sätter jag Carolas jul på repeat.

Så nu kommer mitt första (och förmodligen sista) julklappstips: Juggle Angels, klänningar för flickor som gillar att leka.

Det är en av mina allra finaste och bästa vänner som har startat Juggle Angels, Simona Ingravalle, jag bad henne att svara på några frågor om varför just hennes klänningar är så fantastiska.

MIC_2469

Tell us a little bit about yourself. Who are you?

I’m Italian, 43 years old, wife and mom, living in Brussels. I graduated in Economics about 20 years ago and came to Brussels to work in the European Commission. After three years  with the Commission, I was hired by  a consulting company (Andersen) where I intially worked on EC-related jobs and then specialised in Change Management. I loved my job, but after six years I followed my husband  to  Austria and Italy. During these years I first worked with Anna Maria Corazza to set up the www.italiantradition.com business and then got my twin daughters.  One year ago, I started this new adventure.

Tell us about your company. You sell dresses for girls, up to 10 years old. But what is so special with your clothes?

My associate partner and I created a ”modular” dress (a basic jumper made in a very soft, comfy and easy-to-care fleece) who can be worn alone but also be ”accessorized” with removable ”kits”. Each kit is composed of a collar, a pocket decoration and an underskirt; these 3 pieces can be attached to the dress with snap buttons, invisible from outside. The collar shapes and fabrics vary from English ”Liberty” to original Japanese flowery fabric or ruffled soft lace. Simple, good to play in, and very cute.

anim01

(Simona’s daughter Emma)

How did you get the idea to start Juggle Angels?

We were inspired by our own daughters. They want to feel comfortable even when wearing ”nice dresses”. Elegant often means unconfortable and expensive. Therefore we wanted to create something fun for the girls who love to change look every day but stay reasonable in price. Give them the choice between classical, funny, rock, elegant styles without having to buy every time a new dress.  I also wanted to have a ”Slowear” collection allowing moms to spend in a more ”smart” way. Our ”Mash-up fashion for it girls” takes inspiration from the current trend of mix and match to re-invent each one’s style as one wishes…

How do you like working with a friend?

Considering that I spend more time with my associate partner then with my husband I think that it can only work if you really share the same rigour and professionalism, but also have fun together.  We also have a lot in common, including the need to be able to combine work with our kids. We understand and support each other.

How would you like Juggle Angles to develop? Will there be new collections? More than dresses? Tell us about your dreams for the future.

We are  working on the spring-summer collection which will include the same basic dress in a lighter fabric and more colours . It’ll be possible to attach existing kits to the new dresses in order to have a big collection of accessories. New items will also be presented. I have plenty of dreams but for this time I’ll keep them secret and let you know as soon as they come true.

Jag vet vem som vann

Priset för årets bästa deckare.

Andras ungar

Det är inte det att jag har något särskilt EMOT barn. Mitt människoförakt riktar sig i synnerhet mot barnens vuxna föräldrar. Men på Junibacken är det faktiskt inte helt lätt att komma ihåg att det inte är jag som är svag och utsatt, utelämnad åt andras kladdiga fingrar, skrik, snor och baciller, jag menar illvilja.

Framme

Jag och fyraåringen har just flugit till Sverige. Vi gick hand i hand på flygplatsen, hon fick skrattanfall när jag blev kroppsvisiterad i säkerhetskontrollen och väl ombord kröp hon ihop som en valp i sitt säte och somnade.

I morgon åker jag till bokens afton i Sundsvall. På onsdag ska jag till Västerås. Fyraåringen stannar hos sin mormor.